För 40 år sedan identifierades för första gången en sällsynt sjukdom som dödade homosexuellas män. Ingen kunde då ana att det var början på en global pandemi som skulle innebära rädsla, sjukdom, död och stigma för en redan marginaliserad grupp människor.
Första gången sjukdomen omskrevs i media var i The New York Times den 3 juli 1981 med rubriken “Rare Cancer Seen in 41 Homosexuals”. Den ovanliga cancerformen var Kaposis sarkom som vanligtvis drabbar personer över 50 men som i detta fall upptäcktes bland yngre sexuellt aktiva män – och de dog snabbt.
Dr. Michael Gottlieb skrev den första rapporten
En månad tidigare hade Dr. Michael Gottlieb vid den amerikanska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten rapporterat om fem fall av lunginflammationen pneumocystis i Los Angeles och det som senare skulle bli känt som aids.
En statlig talesperson avfärdade riskerna eftersom kaposis inte är smittsam och pneumocystis inte är så ovanlig. Till L.A. Times sade en annan tjänsteman att ”det bästa vi kan säga är att lunginflammationen verkar vara relaterad till den homosexuella livsstilen”. Gaysamhället rasade. Det fanns de som förutspådde en pandemi, de som var trygga med att det verkade ”bara vara homosexuella män med många partners” som drabbades och det fanns de som befarade förtryck, ja till och med karantän och koncentrationsläger.
Snart definierades utbrottet som “gay-relaterad immunbristsjukdom” som när även andra grupper drabbades fick det mer neutrala namnet aids. Det stod klart att det var kroppens naturliga immunförsvar som försvagats och som gjorde det sårbart för en mängd dödliga infektioner men först 1984 som ett virus upptäcktes som fick namnet hiv och som man förstod kunde orsaka aids.
1982 diagnostiserades den första personen med aids i Sverige.