Den första filmen om aids – nu restaurerad åt eftervärlden

10 september, 2018

Vilken film om aids var den första? Chansen är stor att du gissar Philadelphia (1993) med Tom Hanks och Denzel Washington eller kanske säger du Early Frost (1985) med Aidan Quinn? Fel.

I september samma år hade Buddies premiär. Sannolikt var det den första filmen om epidemien och nu har originalet hittats och restaurerats digitalt för att kunna bevaras åt eftervärlden.

Buddies, skrevs och regisserades av Arthur J. Bressan Jr, som själv dog av aidsrelaterade komplikationer 1987 och det är tack vare filmhistorikern Jenni Olson och Bressans syster, Roe Bressan, som filmen nu kan ta sin rättmätiga plats i vår historia. Filmen finns att köpa via Vinegar Syndrom.

BuddiesBuddies spelades in under nio dagar i NYC och Washington DC med en skral budget på 27 000 USD och är ett intimt porträtt av två mycket olika homosexuella män och hur deras relation utvecklas under kulmen av aids-epidemien.

Filmen handlar om den reserverade och opolitiske David som arbetar som volontär inom gayrörelsen och som är buddie till den 32-årige Robert som, övergiven av familj och vänner, är döende av aids-relaterade komplikationer i ett isolerat rum på ett sjukhus i New York.

Robert år en öppen aktivist, sjuk i lunginflammation och Kaposis sarkom (hudcancer), sover i sin säng när David, klädd i en sjukhusrock och en skyddsmask, kommer in i rummet. Kollisionen blir inledningsvis total men efter en tid öppnar de sig för varandra och lär sig älska det som förändrar de båda. David blir medveten och börjar acceptera sin dödlighet. Deras djupa och allvarliga konversationer speglar aids-epidemiens tidiga dagar och spänner över ämnen som homosexuell synlighet, aids-stigma och dåtidens brist på statlig finansiering av forskning och behandling.

Olson har förklarat att hon älskar tanken på Buddies som en tidskapsel, ett meddelande från homosexuella år 1985 till homosexuella år 2018.

”Först i dramatiseringen av tiden före effektiv behandling, före att termen hiv ens var i vanligt bruk, blir en föråldrad tid komplett med tidsenlig rekvisita som fasta telefoner, videobandspelare och matrisskrivare. Å ena sidan är filmen ett verk, inspirerad av verkligheten och Buddy-programmet vid New Yorks St. Vincent’s Hospital och de otaliga homosexuella män som Robert och David som dog av och överlevde aids. Å andra sidan speglar den vår nuvarande verklighet, där kriminalisering av hiv, ojämlik tillgång till hälso- och sjukvård och mediciner och minskande medel för forskning tjänar som hinder för framsteg i kampen mot hiv/aids. Mycket har förändrats sedan 1985 men behovet av kompisstöd kvarstår.”